Paneum145 ™ Hem OLEUM - var olivolja

Mjölnyttigt

Vi har bara rent mjöl i påsen!
Vid brödbak gör gluten degen mer lättarbetad och ger den bättre jäsegenskaper. Glutenet i vete ger de bästa bakegenskaperna. Gluten består främst av frölagringsproteiner men även till en viss del stärkelse, lipider och vatten. De frölagringsproteiner som oftast associeras till gluten klassificeras som gluteniner och gliadiner, men det finns även andra typer av proteiner som till exempel purininer och faraniner. I majoriteten av alla andra stråsädesslag och grässorter finns liknande frölagringsproteiner men går under namn som till exempel avenin (havre), zein (majs), hordein (korn), sekalin (råg).
Spannmål och andra ingredienser

Mjöl, vatten och salt och egentligen inget mer. PANEUM 145™ använder råvaror som härstammar från odlingar som är ekologiskt eller Bio-certifierade. Jag älskar att använda gamla kultursorter som ger mer smak och har mångfaldig högre värden av de nyttiga näringsämnen och har inga tillsatser såsom mjölbehandlingsmedel, askorbinsyra eller enzymer. En del av spannmålen maler vi själva på vår stenkvarn. Vattnet kommer från vår egna källa och saltet som vi bakar med är enbart den hundratals miljoner år gamla bergsalt utan klumpförebyggande* medel eller tillsatser.

Om gamla bagerihantverks revival och myter

Hos PANEUM 145™ spelar tiden en stor roll på grund av att kulturspannmål kräver en varsam hantering. Detta medför ett nyttigare bröd med mycket mer smak. Idag har brödet gått från baslivsmedel till njutningsmedel, ”genuint bröd” är lyx idag, i mening av svårtillgängligt - och det vill PANEUM 145™ ändra på. Vi bakar med surdeg och långa jäsningstider. Om jästen används, så sker det i minimala mängder och långa jäsningstider för att uppnå ett hälsosamt och lättsmält bröd med mycket smak.

Surdeg är en fermentering, ett slags "förmatsmälting". Detta gör att vissa essentiella ämnen överhuvudtaget blir tillgängliga för vår kropp. Liksom att de FODMAP's** bryts ner, och inte belastar vår matsmältning gentemot de FODMAP's** som finns kvar i bakverk med korta jäsningstider och industriell tillverkning.

Enligt Karolinska Institutet lider 1-2% i Sverige av celiaki, en autoimmun sjukdom. Många fler än de 1-2% som tror att de har en form av glutenintolerans, vilket är ett begrepp som man bör undvika då det är felvisande. "Glutenfritt är inte nyttig för alla" enligt KI. Länk till Karolinska Institutet. Tyvärr skriver många tidningar om ett ämne som de inte har en aning om och upprepar det år efter år.

*(Kaliumferrocyanid (E 536) klassas som neutralt salt och förekommer allt oftare i livsmedel eftersom det används som klumpförebyggande medel i joderat salt. Vid tillsättning av syra bildas den giftiga gasen vätecyanid, och kaliumferrocyanid är svagt giftig.

**(FODMAP är en viss typ av kohlhydrater som heter fruktaner, denna förkortning betyder fermenterbara oligo-, di-, och monosackarider och (and) polyoler


Varför är det långjästa och hantverksmässigt tillverkade brödet bättre än de bröd som man köper i plastpåse eller ”nybakat” hos olika livsmedelskedjor?

Först och främst innehåller ”industribröd” och mjölblandingar, förutom de ingredienser som finns på innehållsförteckningarna, tillsatser, kravet finns endast på förpackat bröd eller påse. Det finns upp till 160 olika tillsatser som inte behöver deklareras, bröd innehåller i snitt 30-40 tillsatser. En del är konstgjorda funktionella enzymer, de behövs för att göra bröd på väldigt kort tid, och tid är pengar. De liknar dem med hantverksmässigt tillverkade egenskaper och det som kunden förväntar sig och efterfrågar. Man behöver även tillsatser för att maskiner överhuvudtaget ska kunna bearbeta degen och för att få en konstant konsistens och kvalité.

Några andra exempel... Vem vill dessutom äta gips? - detta behöver man för att bröd ska fungera i maskiner och styra vattnets hårdhet.

L-cystein, en aminosyra, är ett annat mjölbehandlingsmedel som används flitigt inom brödbakning, det är det som luktar så gott hos de "bake off stationer" och har en säljfunktion. Råvarans källa är minst sagt, äcklig, även om det sker via en kemisk process att utvinna den av en naturlig mänsklig källa... m.m.

Nu forskar man äntligen på hur de konstgjorda och naturliga funktionella enzymerna påverkar vår kropp, eftersom de ska inaktiveras genom bakningen. Hur de syntetiska och naturliga påverkar vår kropp och kroppsfunktioner när vi äter dem, vet man inte, men det finns vissa funderade misstankar. Intressant är i alla fall att i och med industribrödets uppkomst så började vissa intoleranser och symptom att uppstå. En del av dessa symptom kan man förvisso lägga på de högförädlade spannmålsorterna och konstgödslen, framförallt vete, som industrin kräver för de önskade bakegenskaperna. Vissa ämnen är, utan att de bearbetats genom långa degföringar, svårsmältbara och kan orsaka de problem vi ser idag.

De funktionella enzymerna finns idag i mer än 99% av alla livsmedel. Du hittar mycket information om forskningen på nätet, du behöver bara söka lite djupare.